Skriven för och tillägnad ingenjörer och andra som genom sitt idoga arbete med naturvården aldrig hinner komma i kontakt med naturen.

Naturen.

Naturen är det som betecknas med grön färg på alla plankartor. Den är också grön i verkligheten, vilket man kan se om man tittar ut genom sitt fönster eller på färgfotografier. På vintern är naturen vit, vilket dock inte bör föranleda någon ändring på kartorna.
Naturen består av mark, vatten, luft och PLM-produkter. Den kan användas som underlag för parkeringshus, kärnkraftverk eller samhällen. Där naturen inte används till någonting kallas den grönområde. Ur naturen får vi vissa råvaror såsom mat, massaved och makadam. I de hål som därvid uppstår lägger vi t ex gamla järnsängar, potatisskal och bildäck. Detta kallas kretslopp i naturen.
I naturen finns lappar, campingturister och djur. Djur är en sorts komplicerade kvicksilverföreningar som i vissa fall fortfarande har rörelseförmåga. De lever av att äta upp varandra. En del djur kan flyga. Är de små, behöver man inte bry sig om vad de heter, det är bara att spraya. Är de större kallas de fåglar, och mot dem har ännu inget effektivt spraymedel framställts, utan bara långsamt verkande medel. Fåglarna förekommer främst i motorer på jetplan, i tjockoljebälten samt i små drivor nedanför kraftledningar och fyrtorn. Broilern är den enda fågel som inte kan flyga.
I naturen finns också små gröna djur som inte rör på sig. De kallas växter. Till växterna hör bland annat julgran, pelargon och hö. (Varning för förväxlingar: små gröna djur som inte rör på sig kan också vara förgiftade grönfinkar). Stora växter kallas träd. Av dem får vi grillkol och plywood. Står mer än fem träd på en liten yta kallas det skog. I skogen går man vilse. I skogen finns även varg och björn. Björnen är ett lömskt djur som alltid överfaller försvarslösa jägare. Vargen finns inte.

Marken.

Marken kallas det som naturen står på. Marken kan vara olika hård. Är den stenhård kallas den mycket riktigt för sten, är den mycket mjuk kallas den vatten. Oftast består den dock av jord. I jorden finns olja och gas som kommit dit från läckande cisterner och ledningar. Oljan pumpar man upp och häller tillbaka i cisternerna igen. Jämför kretsloppet ovan.
I översta delen av marken sticker växterna ner ena ändan och suger upp en massa vatten som annars skulle kunna komma till nytta. Det vatten som inte växterna kommer åt kallas grundvatten. Grundvatten är en DDT-lösning.
På marken finns vidare motorvägar och rullstensåsar. Varför de senare kallas så är en gåta då de inte alls är några åsar utan tvärtom en rad gropar, s k grustag. Kring motorvägarna flockas av någon anledning blyhaltiga växter och hörselskadade bönder. På marken finns även skog. I skogen finns burkar och flaskor i stora mängder. Detta tjänar dels ett dekorationssyfte, dels ger det marken ett värdefullt mineraltillskott.

Vattnet.

Vattnet är en löddrande gråbrun vätska som förekommer i naturen i flera former. Det kan finnas som regn, snö, dimma, sjöar, floder, åar och hav samt på Järntorget stundom under beteckningen Brännvin. Vi använder vattnet till att dricka och bada i. önskvärt vore att vi slutade upp med denna ovana eftersom vattnet snart är slut.
Vattnet i form av regn består av salt- och svavelsyra. Detta beror på att vattnet påverkas av luftens naturliga sammansättning. Dessa vätskor underlättar genom sitt idoga arbete framtida rivning av kyrkor och andra stenbyggnader samt järnkonstruktioner. Det håller även pH-värdet i sjöar på en tillräckligt låg nivå för att inte fiskarna skall bli aggresiva. Fiskar är en slags oftast döda djur som lever i vattnet. Finns det för mycket fisk någonstans måste man ta till rotenol.
Vattendrag som oturligt rinner fram just där avloppsledningar mynnar ut blir ofta berikade med flera sällsynta kemikalier. En av de populäraste kemikalierna heter fosfat. Det är en HELT ofarlig kemikalie som möjliggör skumbad i det fria. Dessutom sätter den fart på den slöa naturen. Sjöar, som annars skulle behövt tusen år för att växa igen, klarar det på tre år med hjälp av fosfat. Detta är en form av strukturrationalisering.